Archive for oktober, 2008
Öppet brev till ledamöter i Sveriges riksdag
Detta brev är en kommentar på ett brev ni riksdagsledamöter har fått av Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen. Jag som väljare vill bemöta deras påståenden med fakta och egna erfarenheter av verkligheten.
Bemöter deras påståenden punkt för punkt:
1. En civilrättslig möjlighet att skydda sin rätt även på nätet.
Enkelt uttryckt ger direktivet möjlighet att motarbeta intrång i upphovsrätten med särskilt fokus på möjligheterna till civilrättsliga åtgärder. Förslaget innebär att upphovsmän och andra rättighetshavare som blivit utsatta för upphovsrättsintrång på nätet får en möjlighet att lämna in bevisning till domstol. Därefter kan domstolen, om den finner att sannolika skäl föreligger att intrång har skett, besluta om ett informationsföreläggande som innebär att man får ut namn och adress på den person som står för den IP-adress varifrån intrånget begåtts. Detta ger rättighetshavaren möjlighet att kontakta den som gjort intrånget och exempelvis begära ersättning.
Detta förfarande är inte rättsäkert, det ger rättighetsinnehavaren, inte artisten, större möjligheter än polisen att få ut personlig information från internetleverantörerna. Bevisningen är ensidig, den misstänkte kan inte försvara sig, utan det är endast rättighetsinnehavarens åsikt som ligger till grund för domstolens prövning. I tidigare fall i Sverige och utomlands har s.k. skärmdumpar använts som bevisgrund, skärmdumpar som det går att fabricera på några sekunder. Detta är inte rättssäkerhet!
2. Ett rättssäkert lagförslag.
Förslaget innebär inte att det läggs någon övervakningsuppgift på internetoperatörerna. Först sedan en domstol har fastslagit att bevisningen är tillräcklig åläggs operatören att tala om vem som står bakom det IP-nummer varifrån intrånget har gjorts.
Som jag sa ovan, bevisbördan ligger hos rättighetsinnehavaren som kan lägga fram den utan bestridan från den misstänkte. Bevis som kan fabriceras. Dessutom bygger tanken här på den felaktiga uppfattningen att en ip-adress är lika med ett personnummer, detta är en mycket felaktig uppfattning. Jag kan exempelge tillfällen när det finns över 6000 individer bakom en enskild ip-adress. Vilken av dessa 6000 är den misstänkte?
3. Bevisinhämtningen innebär inget integritetsintrång.
Det IP-nummer som laddar upp ett upphovsrättskyddat verk på nätet är helt synligt för vem som helst direkt på den sida där intrånget görs. Den som väljer att sprida upphovsrättskyddade verk väljer också att visa upp IP-numret. Redan idag har rättighetshavare rätt att notera detta, med den skillnaden att man idag inte kan agera för att få reda på vilken person som står för IP-adressen. Det är denna möjlighet via domstolsbeslut som är den viktiga nyheten.
Som nämt, en ip-adress är inte personlig. Det går att få fram vem som äger det aktuella abbonemanget, men inte vilka personer som finns bakom den adressen. Nämnas bör också att med detta lagförslag så ges rättighetsinnehavaren större möjlighet att få ut abbonemangsuppgifter än polisen har idag! För att polisen ska få ut abbonemangsuppgifter så måste de bevisa misstanke om brott som ger minst två års fängelse, rättighetsinnehavaren behöver bara visa misstanke om fildelning av en enda fil!.
4. Lagförslaget ska främst användas mot notoriska uppladdare.
Uppskattningsvis finns det ca 1000-2000 personer i Sverige som tillsammans sprider omkring 90 % av allt svenskt upphovsrättskyddat material som idag fildelas illegalt. Givetvis är det främst mot dem som vi hoppas kunna använda lagstiftningen.
”Främst” betyder inte enbart, där denna lagen införts har det visat sig att rättighetsinnehavarna, dvs, de stora mediabolagen, skickar ut hotbrev om stämning på 100 000-tals kronor med option att betala halva beloppet direkt för att slippa bli stämd. Sådana brev har de skickat ut till exempel till avlidna, ensamstående föräldrar m.m. Någon form av urval och inriktning mot s.k. ”notoriska uppladdare” har vi inte sett hitintills.
5. Sanktionsdirektivet skulle ha varit infört i Sverige redan våren 2006.
I våras fälldes Sverige av EG-domstolen för icke-införande. Sverige har alltså en skyldighet att införa direktivet. Idag är det infört i nästan alla EU-länder och i övriga Norden. Svenska författare och förlag måste få samma förutsättningar att skydda sin verksamhet som sina europeiska kollegor.
Väldigt få länder hade infört detta direktiv 2006, den Svenska versionen som nu ligger till grund för kommande omröstning i riksdagen går längre än vad EU’s direktiv går. Det tolkning av direktivet som Sverige ska nu införa, har tidigare i år blivit fällt i EG-domstolen. Sverige är inte tvunget att införa dessa intrång i integriteten, som det innebär att ge företag möjlighet att kräva ut uppgifter, uppgifter som polisen inte kan begära ut.
6. Sverige har skyldighet att införa ett effektivt upphovsrättskydd.
Som en del har påpekat är den del av direktivet som omfattar informationsföreläggande via domstol inte obligatorisk. Detta slogs fast i en dom av EG-domstolen i våras. Men det sägs i samma dom att varje medlemsland är skyldigt att införa ett effektivt upphovsrättskydd. Om inte den nu föreslagna åtgärden införs är Sverige alltså tvingat att införa något annat effektivt skydd, givet att det står klart att det idag saknas ett fullgott skydd. Och som sagt – möjligheten att agera i domstol finns i nästan samtliga EU-länder. Varför ska svenska upphovsmän inte ha denna rätt?
Varför ska Sverige följa ett fåtal stora mediebolags intressen och inte det Svenska folkets? Är några stora företag viktigare än miljoner väljare? Vilka betalar skatt i Sverige idag? Folket eller utländska mediebolag? För detta handlar om mediebolagens desperata försök att skruva tillbaka klockan till den tid då de hade ensamrätt på att sprida media och kultur. Men media och kultur har skapats och spridits effektivt i tusentals år innan mediebolagen kom till och kommer fortsätta att skapas och spridas efter deras försvinnande.
Det skall också nämnas att det är inte Svenska upphovsmän som vill ha denna lagstiftning, utan det är ägarna av upphovsrätten, vilket oftast inte är samma sak. De pengar som har dragits in i stämningar hitintills har inte visat någon tendens att komma kreatörerna till godo, utan har stannat i mediebolagen.
7. Sanktionsdirektivets införande är resultatet av en kompromiss.
Förslaget till införande av sanktionsdirektivet är en kompromiss utifrån att regeringen i mars beslöt att den utredning som Cecilia Renfors gjorde – som föreslog en möjlighet att stänga av abonnenter – inte antogs. Vår uppfattning är fortfarande att det krävs ett större ansvar från internetoperatörerna för att motverka den illegala fildelningen men vi respekterar den kompromiss som regeringen har kommit fram till genom att tillsvidare införa möjligheten att agera civilrättsligt.
Det är mycket bra att, ursäkta språket, idiotförslaget från Renfors inte antogs. Att kräva att en internetoperatör tar större ansvar för innehållet på internet är som att ge Posten ansvar för innehållet i alla brev och paket som skickas, och att hålla Posten ansvarig för brevbomber m.m.
8. Upphovsrättsintrång på nätet är ett stort problem för bokbranschen och Sveriges författare.
Det är inte bara musik och film som idag drabbas av piratkopiering. Mängder av ljudböcker, tryckta böcker som scannats och e-böcker läggs ut på Internet utan tillstånd, vilket drabbar både författare och förlag. Förutsättningarna för lagenlig exemplarspridning respektive nedladdning av litterära verk rycks undan.
Spridning av e-böcker gratis har av de författare som lyckas få sina förlag att gå med på det, visat i samtliga fall ökad försäljning av de tryckta böckerna. Internet och spridning av filer och media är en möjlighet till ökad försäljning, inte ett hot.
9. Sanktionsdirektivet har en positiv effekt.
I de länder där direktivet har funnits en längre tid kan man idag se tydlig effekt. För bara någon dag sedan kom exempelvis siffror från Storbritannien som visar att den illegala nedladdningen av musik minskat med 10 procent och att den legala ökat. Liknande statistik finns från vårt grannland Finland där direktivet infördes 2006.
Detta påstående är ren och skär lögn, finns inga siffror som bevisar att direktivet minskar fildelning. Det finns tydliga och klara siffror som visar att fildelning ÖKAT i Finland sedan direktivet införts. Fildelning är ett nytt samhällsfenomen som inte kan eller bör stoppas.
10. Sanktionsdirektivet möjliggör nyskapande och nyföretagande.
Det är i dagens debattklimat lätt att är glömma bort vad upphovsrättsfrågan egentligen handlar om. Det som står på spel är både möjligheten att leva som professionell författare och kulturskapare i Sverige med ideellt och ekonomiskt skydd för sin prestation, och utvecklingen av nya tjänster på nätet som behöver skydd från dagens omfattande illegala konkurrens. Ett verk ska inte förlora sitt värde bara för att det tekniskt går att göra tillgängligt digitalt. Upphovsrätten måste gälla även på nätet!
Detta handlar inte om kreatörens möjlighet att tjäna pengar, det har alltid varit få kreatörer förunnat att kunna leva på sitt skapande. De kreatörer som idag använder internet för att sprida sitt skapande ser att de mycket lätt kan nå ut till stora skaror människor som kan komma att uppskatta deras verk, och det är den uppskattningen en kreatör vill ha. Införandet av direktiv som gynnar endast de mediabolag som tidigare, innan internet, haft monopol på att sprida kultur. Om vi alltid hade försökt stoppa nya trender och ny teknik för att det konkurerar med gammal teknik, så hade mänskligheten fortfarande bott i grottor och klätt sig i djurhudar.
Fildelning är här för att stanna, lagar kan inte stoppa fildelningen, utan fildelning är ett fenomen som hjälper kreatörer att sprida sina verk till mer människor än nånsin tidigare. Fildelning idag är ett så pass etablerat koncept i samhället, att även om internet skulle helt stängas ner skulle fildelningen inte upphöra, den skulle bara röra sig långsammare.
Med Vänlig Hälsning
Fredrik Holmbom
LULEÅ
Pingat på Intressant. Läs även Rick Falkvinge, Rick Falkvinge (serie) och Piratjanne. Andra bloggar om Antipiratlagen, piratjägarlagen, ipred1, upphovsrätt, korruption, poltik, piratpartiet, fildelning