Magazine HumbleBee

I fredags kväll på SVT2 gick dokumentären Good Copy Bad Copy. En kommentar där stod ut framför alla andra:

People will not do things for free. It defies human nature to paint a picture or do a statue and just give it away. There might be a few people like that, but they probably dont eat very well.
- Dan Glickman, CEO för The Motion Picture Association of America (MPAA)

Min kära hustru är konstnär och har ett bra citat på sin hemsida:

Den verklige konstnären skänker människorna skapelser ur sin egen värld,
serverar aldrig publiken efter dess smak och önskan.
- Sixten Strömbom

Det är ingen nyhet, men exemplifieras väldigt tydligt här, mediabolagens företrädare är affärsmänniskor och inte konstnärer. De kan inte förstå människans inneboende drift att skapa. Iofs tror jag de skapar också, men det mesta är siffror. Men älskar man att skapa siffror blir man säkert en bra affärsmänniska.

Konstnärer däremot skapar för att de har en inre kraft som bara bubblar inombords och de följer sin inre röst. De flesta ialla fall. En del blir berömda, men de flesta når aldrig utanför sin egen ytterdörr.

Men de skapar likafullt!

Driften att skapa finns inom oss alla, min drift t.ex. har gett denna text och site.

På YouTube finns det t.ex. ett antal olika klipp från filmen Der Untergang där kreativt utnyttjande har används på dess undertexter och på så sätt skapat humor. På detta sättet skapar man ny kultur från gammal kultur. Blir då filmen Der Untergang mindre värd? Minskar dess försäljning?

Nej!

Det som sker är att filmen blir känd för fler människor och fler kan konsumera och berikas av den och dess parafraser. Mer kultur, mer skapande.

Men enligt nuvarande lagar kan ägarna av Der Untergangs rättigheter stämma alla dessa kulturskapare för intrång i deras copyright. Och vinna. Och kräva skadestånd. Och kräva att dessa nya versioner av filmen ska tas bort från YouTube.

Vem vinner på det?

- Inte de som skapar ny kultur, de blir stämda på allt de äger och har.
- Inte de som gjort filmen, eftersom färre får höra talas om den och därmed aldrig ser den.
- Inte de som äger dess copyright, för de får massor av badwill för stämningarna samt merförsäljningen uteblir eftersom de tappar gratis reklam.

Driften att skapa behöver inte copyright för att kunna existera, skapandet sker hela tiden konstant och all tidigare kultur och skapande ligger som grund för allt nytt skapande. De som säger att copyright är en förutsättning för skapande, har med det utalandet ignorerat tusentals år av kreativt skapande.

Vad som har hänt när internet har kommit in i bilden är att den okände kreatörens ytterdörr har öppnats. Och Andy Warhol har fått rätt:

In the future everyone will be famous for fifteen minutes.

I den värld som internet skapar sprids kultur på ett närmast okontrollerat sätt ut till alla och alla kan sprida sin egen kultur. De som inte gillar detta är de som tidigare haft monopol på att sprida kultur. De har fått en ny konkurent. Och som vanligt när det finns pengar inblandat skyr de inga medel för att stoppa all spridning av kultur som de inte själva ansvarar för spridningen av.

Men ju hårdare de försöker stoppa spridingen, ju fler inser att vi kanske klarar oss bättre utan dem och de på så sätt gräver sin egen grav. Det har skrivits många spaltmeter om just det och därför behövs det inga detaljer i denna postning.

Vad jag försöker säga är att kreativiteten är inte beroende av sedlar för att frodas, även om ersättning för utfört arbete alltid uppskattas, så är det i det stora hela ändå skapandet som är en drivkraft i sig.

Men det förstår inte MPAA.

Piratpartiet förstår det. En hel del kreatörer förstår det.

Nu återstår att få våra folkvalda politiker att förstå det, eller byta ut dem.